RUL <3

Galet längesedan jag bloggade nu...har inte infunnit sig något ny insipiration till att skriva. Emil är nu 13 månader och springer fort vart han vill nu den busen. I veckan har vi varit på RUL och fått se lillebror i magen, han verka må bra där! Beräknad att komma den 4 November den dagen blir Emil bli 1,5 år. Skulle vara ett fint födelsedatum om han väljer att komma då 141104..<3
 

Glest..men häftigt! ;)

Det har verkligen blivit glest här mellan inläggen nu! Vi har haft en fantastiskt härlig julledighet Tomas har varit hemma med oss i drygt två veckor. Under dessa veckor har jag inte lagat mat speciellt många gånger! Mycket bjudningar och rester har det varit. Så härligt! :)
 
Hoppas ni har fått en bra början på 2014. Jag brukar ju göra någon slags sammanfattning av det gångna året i bilder men i samband med att jag installerade om datorn så tappade jag mitt photoshop.. riiiiiiiiiiiiiiktigt tråkigt! Måste köpa mig något nytt program. Vad brukar ni använda? Vill gärna ha PS men då jag letat har jag bara hittat det på abonemang för företagare. .. men är ju så tråkigt när man inte kan fixa sina bilder och snöra ihop i fina kollage. Har ju mestadels haft programmet för att ljusa upp bilder och dra lite i kontrasterna så de blir lite finare. ^^  Jag har då inte ens lagt över några bilder från jul & nyår till datorn än..
 
Så någon årsammanfattning i bilder blir det inte just nu iallafall.. men kan bara konstatera att 2013 har varit det bästa och häftigaste året hittills i mitt liv. Att bli mamma till en underbar son och att få se honom utvecklas för varje dag som går. Så häftigt <3
 
Nu tar han sig väldigt fort fram! Kryper över allt och ska ställa sig upp hela tiden tillochmed mot mina byxben sliter han sig upp. haha Tredje trappsteget har bestigits och tredje tanden är påväg upp. 8 månader gammal nu.. det går såå fort fram! Men än har han inte sovit en hel natt.. vanligtvis har vi minst 4 uppvaknande på natten. Men ibland bättre och ibland sämre.. Bäst går det när jag inte sover i samma rum har vi upptäckt då känner han inte lukten av mammabrösten. ;) Så jag tror faktiskt att knepet är att jag måste sluta amma. Då kommer vi nog alla få bättre nattsömn.. hoppas jag! 
 
Oj vilket spretigt inlägg detta blev. men skönt att få skriva av sig litegrann. Här har ni gullemannen!  
 
Hur sött är det inte med små adidasdojjorna!? ^^,

Vilken vecka!

Vid den här tiden förra veckan hade Emil drabbats av sin första riktiga influensa! Fy usch och blä säger jag bara.. vad de var jobbigt se honom så sjuk! Vi misstänker att han smittades av sin far som tidigare under veckan hade feber och halsont och var riktigt hängig.. Tomas klagade vid hans 38 graders feber att han kände sig som en 70 åring. ;D Undrar hur stackars Emil kände sig då som fick över 40 graders feber. Lillhjärtat vårat. Natten mot lördag kräktes han två gånger i sängen, på morgon vaknade han med hög feber och lösmage. Den höga febern höll i sig trots febernedsättande.. det var som att läkemedel bara höll febern på "plats" så den it steg.. Fick ju höra på föräldrautbildningen dagen innan att man inte skulle ge dom febernedsättnade i första taget.. men det behövdes VERKLIGEN.. annars hade vi nog inte fått i honom någon mat. Han som annars hela tiden ska busa och aldrig kan sitta still låg helt utslagen i famnen. Obehagligt.
 
Natten mot söndag förra veckan var den absolut värsta natten för oss alla. Då vaknar han mitt i natten och han jämrar sig och "sjunger" värsta klagosången. Kokhet. Sen börjar han och rycka i hela kroppen men han förlorade aldrig medvetandet. Men FY både han och vi blev rädd.. så obehangligt. Vi förstod att de var feberkramper han fått. Något som dom också pratat på föräldrautbildningen om att man SKA söka vård första gången de händer. Jag ber Tomas gå ut med honom för att kyla ner honom och spola upp ett kallt bad samtidigt som jag ringer 1177. Dom tycker förståss att vi ska åka in med honom.. till PITEÅ. Sååå typiskt 1177.... För när vi kommer till Piteå börjar inte deras dsk läkare förrens kl 9.. vi är där kl 5. Men då hade Emil redan blivit bättre och fått en alvedon innan vi åkte in så vi beslutade oss för att åka hem igen och åka in om de skulle hända igen. Som tur var slapp vi det! Men nu vet vi och ni det att händer det något på HELG och KVÄLLAR är det alltid SUS som gäller för barn.
Redan på söndag kväll började han att piggna till och kunde för första gången på hela helgen sitta still en stund på golvet och intressera sig för en leksak. SKÖNT!
 
Men då måndag började kräkningarna om igen. SÅ jobbigt jag började nästan tro att han aldrig skulle bli frisk igen. ;) Men så pratade jag med Tomas syster Elin som är utbildad BVC SSK och har tre barn dessutom. Då berättade hon att barn ofta blir tillfälligt laktosintolleranta när magen slagits ut så där. Så vi testade majsvälling istället och skippa gröten... och sååå mycket bättre blev det kräkningarna försvann. Succesivt har vi nu igen under veckan ökat portionerna igen och börjat om med den vanliga maten och de har gått hur bra som helst. Så skönt! Nu har vi en glad sprallig kille här hemma igen som dessutom hunnit lära sig nya saker trots sjukdom. Den nya grejen är att vinka! Gullfjärten.  
 
 
 
Något positivt i det hela är ju att han faktiskt har lärt sig att mysa lite längre i famnen.. lägger huvudet mot bröstet eller magen och myser en liten stund! ;>
 

Första Advent!

Vad tiden går undan.. redan är det första advent! Veckan som varit har vi faktiskt mest varit hemmikring då de varit sådan förskäcklig halka. Man har knappt vågat ut med barnvagnen för att söva Emil under dagarna då de varit is och blåst här hemma.. TUR att Tomas vunnit sig ett par broddar som jag lånat av honom. Fungerar utmärkt!
 
I veckan kokade jag en laddning med mintkola till julbaket! Receptet finns här från då jag gjorde detta förra året. Rekommenderas verkligen! Grabbarna här i huset har redan lagt sig och sova... annorlunda att vara vaken alldeles ensam redan innan nio. haha kollade igenom tvtablån och tror faktiskt att jag ska se X-men ikväll.. har aldrig sett de filmerna men så såg vi Wolverine igår som hör till Xmen filmerna och den var faktiskt riktigt bra. :)
 
Det är ju mycket roligare med någon bild i inläggen.. här har ni lillbusen! En morgon när jag gick på toan lämnade jag Emil på golvet i tvrummet och då hör jag det börja pipa i playstationet och när jag kommer ut därifrån sitter han och tuggar på Black Ops skivan!  Men han hant inte repa skivan med sin enda lilla tand som tur var! ;D Får väl se om jag orkar se klart filmen själv.. finns ju risk att man somnar i soffan. Hoppas ni haft en trevlig första advent! 
 
 
 

Ta upp bloggandet igen?

 
Nu har det varit vääldigt tyst här på bloggen länge! Jag har som inte bestämt mig för hur jag ska göra med bloggandet. Det är ju ruggigt kul att gå tillbaka och läsa gamla inlägg. Men jag är som kluven just över hur mycket man ska skriva och "lämna ut" sina nära och kära.. mestadels är de ju vår älskade lille Emil jag tänker på. Kanske man ska skaffa lösenord så man kan skriva mer personligt men samtidigt känns de också klurigt! Jag och Emil var ialla fall och hälsade på Hanna och Melissa idag! Riktigt kul att få träffa dem och äta hennes smarriga fika som hon förövrigt lovade att lägga ut receptet på. Hennes mysiga blogg hittar du här. De var faktiskt hon som fick mig att börja skriva de här inlägget! Emil och Melissa har varit på samma föräldraträffar redan från då dem bodde i våra magar. De är bara ca en månad dem mellan och vi gav idag samtycke till att de kunde bli ett par i framtiden. ;) hehe Här har ni snyggisarna..
 
 
 
 
Ni är ju endel som vet att vår lille glada grabb inte har sovit speciellt sammanhängande sen han föddes. Vaknat minst var tredje timme och på senaste tiden vaknade han nästan varje timme! Men se, nu har en liten tand kommit fram för ca en vecka sedan. Sömnen har blivit bättre sen jag börjat sova i ett annat sovrum så han inte längre kan leta efter mina boobies utan får mysa med pappa istället. Han har tillochmed sovit en hel natt (nästan, endast ett uppvak) tisdag natt! Helt fantastiskt! Meen Gaawh vad fort utvecklingen går.. Nu är han 6,5 månad och har redan börjat ställa sig upp efter lådraderna och tar sig snabbt framåt med sin ålande stil.. Idag har han faktiskt tagit sina första riktiga krypsteg så snart går de nog ännu snabbare här hemma! Grinden är monterad i trappen och sängen MÅSTE flyttas ner på den lägre nivån typ imorgon! Vad fort tiden går.. min lillabebis..
 
Vad säger ni ska jag börja om med bloggandet?

Vännerna.

Gissa hur mycket bus dessa pojkar kommer hitta på?!  Emil & Hjalmar kommer nog bli bästa vänner! Skiljer bara tre månader dem emellan och det är bara ca 200 meter mellan gårdarna! BusEmil kunde ju inte vara still på en enda bild typ så alla blev suddiga..haha.
Galet tänk att i April tog vi följande bild..inte visste vi då att vi hade varsin liten grabb i magen! 
 
 
Såå glad att ha Söderstens till grannar! :D
 

Knäckäppelpaj

I fredags var jag och Emil på föräldraträff på vårdcentralen eller numera heter de ju hälsocentralen. ;) De är 6(?) träffar nu i höst då vi får information om olika saker riktigt bra och trevligt att träffa alla andra föräldrar och bebisar i samma ålder. Den här gången var det Anki från folktandvården som pratade om tandvård på småttingarna och Emil fick då sin första tandborste och tandkräm. Men inga tänder har kikat fram ännu men så fort de börjat titta fram ska man tydligen börja borsta. ;) I slutet fikar vi alltid och umgås tillsammans litegranna och den här gången var det min tur att ta med mig fika. Jag hade tagit med mig en riiiiktigt söt knäckig paj och tandhygienisten tackade nej. ;D hahaha kändes som att mitt val av fika var lite galet när hon pratade på om sockerklockan och att inte äta eller dricka onödigt söta saker..skulle bara tagit med en fruktsallad.. ;D Men pajen är ruggigt god så här har ni receptet! De bästa av allt är att den går utmärkt att göra helt klar dagen innan och bara värma upp på lägre grader vid servering, eller frysas och värma upp vid tillfälle.

 

Knäckäppelpaj                                                           175 grader

 

2-3 stora äpplen skalas, skivas tunt och lägges i en smord form.

Strö över kanel och grädda i ca 15 min.

 

Knäcksmet

150 smält smör

2 dl strösocker

1 msk vaniljsocker

1,5 dl vetemjöl

1,5 dl havregryn

0,5 dl matlagningsgrädde

0,5 dl sirap

0,5 tsk bakpulver

 

Allt kokas i en panna och slås över äpplena.

Pajen med fyllning gräddas sedan igen i 20 min och serveras sedan varm med glass eller grädde.

 

Som sagt den går utmärkt att göra helt klar dagen innan och bara värma upp på lägre grader vid servering, eller frysas och värma upp vid tillfälle.

 

Lycka till!

 

Höstbilder

 
 
Idag har det varit fantastiskt fint väder..  vi har varit på en skön promenad med våra vänner Carolina och Hjalmar. :) 18 plus visade tempmätarn.. men på vägen hem från vidsel ikväll var det bara +1 .. burr! Efter promenaden passade jag och Emil på att ta lite höstbilder! Blev många riiiktigt fina. :D Imorgon blir lillkillen 5 månader och vaccination står på schemat.. ursch så jobbigt i mammahjärtat. Blir då iaf spännande se hur stor han blivit! Storlek 68 har faktiskt börjat passa ganska bra nu. Sköna lillhjärtat.. vad tiden går fort!

Planering och beslutsångest.

Åh bloggsuget har inte infunnit sig ännu. Tänkte faktiskt precis ta fram kameran för att visa upp er huset nu men då hade den slut ström! Hade visst glömt den på senast.. dessutom måste jag städa upp lite innan ni får se. Jag städade ju igår men då hade vi familjen Ohlson på besök.. och oj oj vad Millie stökade till de! ;D 
Eller så inte.. hon skötte sig exemplariskt lämnade bara lite dregel på golvet de är alla Emils grejer som är uspridda här och där leksaker och kläder. Inte så värt farligt men lär säkert hinna bli värre innan kameran har laddat färdigt. ;) 
 
Nu ligger de lilla monstret och sover.. smeknamnet pga hans nya monsterläten då han pratar! Jag sitter och funderar hit och dit kring barnvälsignelsen och vinterbäddningen i vagnen.. och kommer knappt någon vart!
 
Vi ska ha barnvälsignelse för Emil. Varken jag eller min make är speciellt bra planeringsmänniskor.. så därför har vi ännu inte hunnit ha någon välsignelse för honom. Nu på fredag blir han hela 5 månader gammal(!) och jag börjar känna att de är högtid att ta tag i planeringen så han inte hinner bli för tung och rädd för folk! Så nu sitter jag och goolgar för att hitta låtar och inspiration till detta.. inte de enklaste! Men ett mästerverk av Nicklas Hallman ska vi nog ha.. Har du något tips på någon fin sång?
 
 
 
Sen vad de gäller bäddningen.. i vinter kommer de bli aktuellt att byta till sittdelen på vagnen men tyvärr följde de inte med någon fotsäck till den.  Det är gode bra att ha mot vind och snö därför funderar jag på att köpa en sån (lär ju inte gå hitta i rätt färg då vagnen är från 2008). Men jag vill ju gärna ha en åkpåse också då den vi har nu är 30 år gammal och inte har några hål för selen... men det är de ju en djungel av åkpåsar! hejochhå.. fundera på en påse jag sett på blocket de är något familjeföretag i kalix som syr annars fundera jag även på en voksi eller bozz.. Jag får beslutsångest och kan inte köpa något.. Hur bäddar ni i vinter för era små?

Good Light



Mysgrabben ligger i vagnen och sover. Vi har haft en ovanligt bra natt. Han somnade lite senare än vanligt vid ca nio och vaknade inte förrens efter 1 för att vilja äta.. sen vid igen vid 4 och sen ville han stiga upp vid 7. Normalt sett vaknar han ca 5-6 gånger under natten och gråter.. varav jag söver om honom genom att buffa lite på rumpan.. när de är möjligt, annars är de amning som gäller. De verkar ju vara lite sömnmedel i mjölken! ;) Ljuva småbarnsliv. ;) Kan den här "bra" natten kanske bero på att han fick i sig en halv banangrötstallrik igår kväll. Grymt kul i varje fall att han har börjat få smaka lite gröt och potatis. Han är ju så intresserad och verkar gilla de!
Jag har ändå inte varit speciellt trött.. man har väl nå superkrafter som mamma hehe.  Nu ska jag ta tag i städning här hemma så jag vågar visa upp vårat hus här på bloggen någon gång. ;)

Återkommer.. ;)

Ser att jag har några trogna läsare som väntar på uppdatering! Blev en liten bloggpaus under semestern, men vi har de bara bra. Kommer snart lite bilder på vårt nya hem! Håll ut. ;)
 
 
 
 

Tjuvtitt! :)

 
Ger er som inte följer mig på instagram en liten tjuvtitt från köket. ;> Som ni kanske förstår är vi i mitt i flyttkaoset.. Städar och fixar och donar.. sååå sjukt mycket skit man hunnit samla på sig. Blir andra släpet till tippen imorgon.
Kommer fler bilder när detta är iordning!  :D
 
Klart ni får se en liten bild på snygg grabben..han fick sig ett litet lejon av Ronny när vi besökte de gamla kollegorna på ambulansen. ^^,
 
 

Titta vad han lärt sig..

Lillgrabben våran har aldrig riktigt varit för att suga så mycket på napp, vilket är synd för dem kan man ju ge till tomten när de är dax att sluta.. dessvärre är de lite brutalt att göra de med tummen. 
 
Men.. titta så söt!  <3
 
 
 
 

Snart Flytt!

Nu sover Emil så sött i vagnen ute.. så jag tänke passa på att blogga lite innan jag tar tag i städning här hemma! :)
Som sagt är bloggen ingen prioritet nu.. jag känner inte att jag har tid med den på samma sätt nu då man bara vill ta vara på stunden och njuta av att vara mamma. <3 Dessutom är vi snart i husbytar tider! Vi ska flytta till Tomas föräldrahem nu då svärföräldrarna byggt nytt hus nere vid vattnet. De är fortfarande mycket grejer kvar i huset men till veckan ska de vara ganska tömt så vi kan börja tapetsera och fixa! Huset är väldigt fräscht så de som "behöver" (vi vill) göras är att tapetsera och måla om lite så vi får det till vårt eget. Kikat mest på boråstapeter och hittat en hel del fina. Vi har tänkt ha mest neutrala färger så kan man ändra och ha färgklickar på kuddar och gardiner istället. Till sovrummet har vi inte riktigt bestämt vad vi ska ha för tapeter.. Har du nå tips på någon mysig tapet?
 
Flytten känns mestadels jobbig just nu med en liten fisunge,.. då man säkerligen inte kommer kunna hjälpa till så mycket som man vill ^^, Men jag tror att de kommer bli riktigt bra.
 
Gården ovanifrån..Huset till höger närmast vägen är de som svärföräldrarna flyttat och byggt om nere vid vattnet.
 
 
Husets framsida.. I know de är stort.. men desto bättre kan jag få ett helt rum som walkin' closet också blir de nog ett träningsrum. Det kommer nog bli fint! ;>
 
 
 

DAT-positiv

Som sagt.. Emil var DAT positiv. Det beror på att vi hade olika rhesusfaktor. Jag som är Rh-negativ hade i slutet av graviditeten bildat antikroppar mot Emils blod eftersom han var Rh-positiv. hmm..för alla ni som inte arbetar inom vården ska jag ta de här från början.. här är lite information från 1177 hemsida
 

Blodet innehåller röda blodkroppar. De kan se lite olika ut hos olika människor, och därför finns en indelning i de olika blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll). Dessutom är blodgruppen antingen Rh-positiv, som är vanligast, eller Rh-negativ. Om man är gravid med ett foster som har Rh-positiv blodgrupp och man själv har Rh-negativ blodgrupp kan man bilda antikroppar mot fostrets blod, om överföring av blod sker mellan en själv och fostret. Det kan vara riskfyllt för fostret. Det är ovanligt att det händer, men ibland kan små mängder av fostrets blod passera över till kvinnan. Det kan ske i samband med förlossningen eller om man till exempel gör ett fostervattenprov. Det är bara om man är Rh-negativ och bär ett Rh-positivt foster som man kan bilda sådana antikroppar.

 

Om blodet överförs i samband med förlossningen spelar det ingen roll för det barn som just har fötts. Om man blir gravid igen kan däremot nästa barn angripas av antikropparna och bli allvarligt sjukt. Om man är Rh-negativ och har fött barn testas därför alltid barnets blodgrupp direkt efter förlossningen genom provtagning av navelsträngsblodet. Om barnet är Rh-positivt får man en spruta med det förebyggande läkemedlet.

 

När dem tog blodprovet från navelsträngen gjordes ett DAT  (Direkt antiglobulin test), de visade på att antikroppar var bundna till de röda blodkroppar. Dessa antikroppar attackerar och förstör bebisens röda blodkroppar, vilket ledde till gulsot i Emils fall. När de röda blodkropparna bryts ner bildas ett ämne som heter bilirubin och det är de ämnet som skapar gulheten i huden.

 

När bilirubin går ut i blodet därför att levern inte bryter ner det tillräckligt snabbt ger det upphov till en gul hudton. Om ditt barn ser väldigt gult ut kommer man att ta prov för att mäta hur mycket bilirubin som finns i blodet. Om bilirubinvärdet är mycket högt, kan det leda till allvarliga skador på nervsystemet.

 

Nyföddhetsgulsot är mycket vanligt och går normalt över av sig själv utan behandling, men det är viktigt att bebisen mår bra, är pigg och äter bra. Direkt när vi kom över på BB hade dom svar på att Emil var DAT-postiv och därför besluta dom från en gång att han skulle få stödmatning med ersättning var tredje timme. Eftersom bilirubinämnena i blodet lämnar kroppen främst genom urin och avföring men även genom solning i dagsljus. Från början matades han med en liten kopp för han var så svag på att suga sen övergick dem till nappflaska. 10 ml/mat tillfälle första dagen.. 20 ml/var tredje timme andra dagen och 30ml/per tillfälle tredje dagen osv. Som ni kanske vet har bebisar inte större magsäckar än så från början.. Vilket gjorde att han blev mätt och ville inte ta bröstet. Innan varje matningstillfälle prövade jag att amma honom.. ofta gick de inte alls.. han blev bara arg och skrek. Eftersom mjölken ännu inte runnit till.. han blev så otålig när han inte var van att behöva jobba för maten, den skulle ju bara rinna in i munnen. ;> Men jag ville verkligen amma honom så vid varje matningstillfälle pumpade jag för att stimulera så att mjölken skulle komma igång. Såå jag förstod ju varför han blev frusterad.. kom ju inte mycket mjölk från början.

 

Vi var på BB i 6 dagar..under hela den tiden fick vår lilla grabb stödmatning och de tog blodprov varje dag för att hålla koll på bilirubinvärdet. Värdet gick lite upp och ner.. men han låg under solningsgränsen. Jag fascinerades av hur duktiga barmorskorna var på att ta proverna.. sticka i hans små små vener på handen. Emil var så lugn och duktig när som stack honom.. kan ju bero på sockerlösningen han fick... haha. När bilirubinvärdet äntligen stabiliserats fick vi "tillstånd" att åka hem. SÅÅ SKÖNT men i bakhuvudet var jag ändå orolig för hur de skulle fungera hemma med amningen. De hade i alla fall blivit mycket bättre efter dag 4 då mjölken runnit till. De flesta av personalen tyckte jag mycket bra om men jag upplever att de gav SÅÅÅ olika råd. "Du kan göra så här för att han ska suga bättre.. sen kommer nästa och säger att du absolut inte ska göra så"...;) Tur man ändå är trygg och kan ta de vara på de bästa råden som fungerar och lämna de andra.

 

En natt jobbade en riiiktig babushka.. hon hade många olika åsikter om saker och ting. Man skulle bland annat absolut inte ge barnet napp.. dom får bara fula tänder och måste ha tanställning utav de.. soo you know ;) under hennes 36 år som barnmorska hade hon aldrig rekomenderat napp! Men hon hade ändå lite roliga kommentarer... Tänk på ryskbrytning "Idag dina bröst är som plättar... imorgon dom vara som bomber!!" ;D De hade hon ju rätt i.. haha. Det är sååå skönt att amningen fungerar bra nu. Börja fungera hur bra som helst då vi kom hem så Emil har bara fått ersättning några gånger första veckan och nu helammar jag honom. Han växer och frodas.. på en månaders besöket på BVC vägde han 4250g och var 56 cm lång. Stor killen har börja få kinder och veck. ;D Såå fantiskt och mysigt detta nya liv är! Han är söt även då han skriker..<3

 
 
 
 
 
 

Förlossningsberättelse del 2. Lördagen den 4/5 2013 <3

Sovdosen jag fick var två intramuskulära injektioner en med bricanyl och en med morfin men jag sov dock endast två timmar och vaknade sen med värkar var 6:e minut ungefär.. men morfinet hade nog ändå tagit udden av de värsta smärtan. Bricanylen skulle som jag förstod avstanna värkarna.. men de gjorde mig endast supertorr i munnen..biverkningar. Efter en inte alltför skön natt var det dax att ta sig över till förlossningen på morgonen vid ca halv nio. Då gjorde värkarna riktigt ont och jag var tvungen andas igenom dem. Väl på förlossningen väntade de vanliga kontrollerna och nu "vågade" de kolla hur öppen tappen var. Något dom hade unvikit tidigare på grund av vattenavgången. Då hade det endast öppnats 1 cm till.. ynkligt efter en hel natt med värkar. Men eftersom jag ändå var 4 cm öppen fick hon dit en liten scalp-elektrod på Emils huvud för att kunna följa hans hjärtfrekvens. Så fick jag ligga med Ctg-kurvan och ett antibiotika dropp (pga min 39 gradiga feber. Jag hade ingen smärtlindring till första tiden på förlossningsrummet utan andades bara genom värkarna. Vid klockan halv 11 så kopplar barnmorskan på ett värkstimulerande oxycontindropp och hon erbjuder mig smärtlindring. Jag sa att jag gärna tar emot de som erbjuds. När sammandragningarna gick upp i 100 kunde jag inte annat än andas och nypa Tomas hårt i handen. Hon ringde och ordnade så jag skulle få en epidural (ryggmärgsbedövning). Fick inte prova lustgasen i väntan.. hon tyckte väl att jag andades så bra under värkarna...lite synd så här i efterhand tycker jag, hade varit kul att få testa. ;) När jag fick ryggmärgsbedövningen blev de SÅ SKÖNT! Jag kände av att magen blev hård men ingen smärta.. jag kunde äta, prata och skratta och tillochmed dansa tango när värkarna kom..Fantastiskt! Därefter gick de ganska fort jag åt lunch vandrade lite i korridoren och försökte stå upp så mycket som möjligt. Värkarna kändes av men gjorde inte alls speciellt ont. Vid ca 13.30 känner jag att de börjar trycka på.. kändes precis som att jag var riktigt bajsnödig och de gick som inte hålla emot.. ganska obehaglig känsla. Jag förstod att de måste ha hunnit hända något under dom här tre timmarna och de kändes som att jag skulle vilja börja krysta men jag hade ingen aning om hur öppen jag var, gången innan dom kontrollerade så var jag bara öppen 6 cm. Jag ringde på klockan och in kommer en undersköterska. Jag förklarade hur de kändes och att jag trodde att de var krystvärkar men att de inte gjorde speciellt ont utan mer tryckte på ordentligt neråt. Hon sa att Barnmorskan snart hade tänkt komma in för att kontrollera.. Jag bad henne skynda på och be henne komma snarast. ;) Men OJ såååå långa minuter de var innan de kom.. jag hann bli riktigt arg och irriterad. Då BM ääntligen undersöker tappen igen var jag öppen 10 cm och inga kanter kvar.. De var bara att börja krysta! Men hon skulle gå iväg igen för att hämta en barnmorskestudent som ville vara med vid förlossningen. De visade sig sen att hon snart var klar med sin VUB och var den person som fick ta mest plats och ansvar vid förlossningen.
 
Konstigt nog upplevde jag inte alls att de gjorde nå ont till en början.. de gick hur bra som helst och var bara skönt att få krysta. Det kan jag ju tacka EDA:n för. Jag låg på sidan först men upplevde till en början hur man kände att huvudet åkte in igen efter varje krystvärk. Dom drog även här ner på de värkstimulerande droppet konstigt nog.. det medförde då att jag inte kände av krystvärkarna lika starkt och påtagligt. Det kändes mer som att jag fick ta i för min egen kraft när dom sa att jag hade en sammandragning. Efter ca en halvtimme ökades droppet igen och jag kände återigen krystvärkarna. Jag ligger då på rygg för att BM studenten bättre skulle kunna hålla emot då huvudet börja komma fram. Jag krysta totalt ca 1 timme.. låter länge tycker jag..själv så upplevde jag inte alls att de tog så lång tid. Den sista delen av förlossningen var de absolut värsta.. då huvudet stod långt ner och jag inte fick krysta..  då skulle vävnaden få töja ut så man minskar risken för bristningar. FY vad de sved och brände! Hemsk..jag fick bedövningspray men de sved nästan desto mer upplevde jag. När jag återigen fick börja krysta var de riiiktigt jobbigt. Jag sa riktigt uppgivet med stor inlevelse "NEJ, DE GÅR INTE!" Men alla var så bra och uppmuntrande och peppade mig verkligen till att orka med de sista. Jag fick känna på de lilla håriga huvudet och jag fick ny kraft. Efter några krystvärkar till kom huvudet ut och värken därefter gled kroppen ut. Tårarna rann..smärtan försvann. Jag frågade på en gång "VAD blev de?!" Svaret blev snart ska du få se.. medans de torkade av honom. Jobbiga sekunder.. jag ville ju veta på en gång .. sen får jag vår lilla son upp på min mage. En cool kille som knappt hade nå förändrade hjärtljud under förloppet! En underbar skapelse på 3565 g och 54 cm. De var så häftigt att inte veta vem de var som hade gömt sig i magen, bästa överraskningen någonsin! Den 4 Maj 14:26 föddes Emil och två nya föräldrar. 
 
Sen minns jag inte vilken ordning de tog prov från navelsträngen och jag fick krysta ut moderkakan. Blodprovet togs eftersom att jag har en rh-negativ blodgruppp och Tomas är rh-positiv. Tomas klippte så klart navelsträngen som förövrigt hade en knut på sig(!). Allt gick då riktigt bra.. jag hade inte en tanke på bristningar eller klipp när jag krystade. Jag tänkte att de blir som de blir och dom gör de bästa dem kan av situationen. När dom skulle börja kolla hur de såg ut efteråt.. behövdes bara 1 ynka stygn. Helt otroligt.. efter att ha klämt ut ett huvud på 34,5 cm (om jag nu minns rätt). Kroppen är fantastiskt! Tänk att de kommer ut en helt perfekt, unik frisk liten krabat efter ha skapats under 9 (nästan 10 för min del ;) månader. Så tacksam till Herren min Gud!
 
När vi kommer över på BB sen får vi på en gång veta att Emil är DAT positiv..mer om detta i ett annat inlägg.. detta blev nog så långt. ;D

Förlossningsberättelse del 1. Fredagen 3/5!

När vi gått in på den 17 dagen efter beräknat födelsedatum åkte vi in till Sunderbysjukhus för den andra överburenhetskontrollen. Vi hade varit in två dagar innan för samma kontroll så vi visste vad som väntade. Allt såg bra ut fin ctg-kurva som visade på regelbundna sammandragningar, lillgrabbens hjärta pickade på som de skulle och det fanns gott om fostervatten. Barnmorskan passade även på att göra en hinnsvepning när hon kontrollerade hur öppen tappen var.. den hade endast öppnat sig 3 cm. Om de inte skulle sätta igång av sig själv under dagen var de igångsättning som gällde på lördagen.. 18:de dagen över bf. Besvikna över att de inte verkade vilja dra igång av sig självt åkte vi in på stan för att äta lunch och i rulltrappan upp till Waldorfs så går vattnet.. Ordentligt.. då var klockan ca 13.00. Det var tur att jag hade en binda tänkte jag.. men efter bara några minuter räckte den inte till.. så jag fick  äta och sen gå runt med en stor blöt fläck på jeansen. Peppade och fulla av förväntan ringde vi in till förlossningen. På någon timme tyckte dom vi skulle komma in för en kontroll igen. KUL!  Det var dock inte lika kul att gå runt med blöta jeans och känna hur de pytsa ut fostervatten lite då och då..lite ofräsch kan jag ju säga att jag kände mig. Efter en halvtimme på JULA åker vi in till SUS igen med en piggelin i handen och sammandragningarna börjar göra allt mer ont.. och jag fundera på om det var riktiga värkar jag kände.. de kom ungefär var 6:de minut.
 
Inne på förlossningen igen körs en ny Ctg-kurva. Allt såg bra ut och det fanns inget tecken på att de var på gång på riktigt. Eftersom de var planerad igångsättning dagen därpå så fick vi rum på patienthotellet. Men icke fick vi spendera natten där.. Vid 17.00 fick jag ordentlig frossa och värkarna började dessutom kännas av allt mer. Jag kände mig inte sjuk men jag frös som en hund trots jag var fullt påklädd och låg under täcket. Jag trodde först att de berodde på att jag var blöt i håret efter duschen plus att man var lite spänd och nervös. Men jag ringde ändå för säkerhetskull till förlossningen igen och dem ville att vi skulle komma över för en kontroll igen. .. där visade sig att jag hade 39 graders feber. Barmorskan gick då för att rådfråga läkare om igångsättningen.. men återkom med besked om att jag skulle få en "sovdos" och antibiotika på BB i väntan på igångsättning på morgonen..
 
 
Fortsättning följer.. När tid och ork finns. ;)
 
 

Emil Birger Vikberg ♥

 
Tänkte att jag måste visa något levnadstecken här på bloggen. ;) Vi mår bara bra och trivs så fantastiskt med vårt nya liv. Emil Birger Vikberg kom till världen den 4 Maj 2013 klockan 14:26. Så älskad, underbar och alldeles perfekt pojke på 3565 gram och 54 cm. ♥  Kommer nog så småningom dela med mig av förlossningberättelse och tid på BB. Men just nu är inte bloggen någon hög prio nu sedan vårt hjärtegryn kommit till oss.. Som ni kanske förstår. 
 
 

14 dagar över.. men snart snart snart!

Idag har bebisen stannat två veckor längre än väntat i magen.. en halv månad! Riktig rackarunge. ;) Vi längtar så otroligt mycket och börjar vara riktigt riktigt otåliga. Om inte de har tänkt hända något i natt så ska vi ändå åka in till SUS på förlossningen imorgon på överburenhetskontroll. De görs i v. 42+0 för att se hur bebisen mår.. efter 43 veckor har moderkakan oftast gjort sitt.. så de kollas även fostervattensmängden bland annat. Jag mår då bara bra.. har lite förvärkar av och till men de har jag ju haft i över tre veckorstid så de är ju inget tecken på att de är något på gång! Men snart snart snart .. får vi träffa vår lilla skatt. Det kan inte vara länge kvar nu!
 
I helgen böt vi till sommardäck på bilen.. o då kom jag på de att ifjol snöade huuur mycket som helst en kväll i maj när jag skulle hem från praktiken på SUS. Jag hade då fortfarande vinterdäck av någon underlig anledning (skönt) men resten av trafikanterna på vägen hem hade sommardäck.. lååånga bilköer och fick köra max 40km/h många sträckor av den totalt 8,5 mils långa resan hem. Hoppas inte de händer iår igen när de blir dax att bege sig till förlossningen! ;D 
 
Bilden är från den 6:e Maj förra året..
 

41+4

Idag är 12 dagar över beräknat födelsedatum. Har en känsla av bebisen har tänkt vänta för att bli ett Majbarn. Första maj är ju en helgdag så iofs är de inget dumt val av födelsdag om de skulle bli så.. då är dom flesta lediga och kan komma på kalas i framtiden! ;D Men bebisen är mer än välkommen att komma tidigare också! I veckan tittade vi på diabilder hemma hos mamma och pappa från då vi var små. De var ju de bästa sättet att framkalla bilder under slutet av åttiotalet, hehe. Här har ni några bilder på mig och Tom då..
 
 
 
Det ska bli så spännande att se vem bebisen är mest lik. Tomas ljusa drag eller mina lite mörkare..vems näsa, haka, ögon kommer h*n ha. Blir kul att se vilka gener som är starkare, Anderssons eller Vikbergs. Ju längre bebisen har tänkt stanna i magen desto mer hinner h*n växa på sig.. men jag är ändå inte orolig att de är någon jättestor krabat där inne då jag endast väge 2510 gram och var 47 cm lång. Tomas var inte heller någon stor bebis om jag minns rätt vägde han lite över 3000g. Så de är nog lugnt.... tror jag... ;)

Tidigare inlägg
RSS 2.0