linnvikberg

Galet längesedan jag bloggade nu...har inte infunnit sig något ny insipiration till att skriva. Emil är nu 13 månader och springer fort vart han vill nu den busen. I veckan har vi varit på RUL och fått se lillebror i magen, han verka må bra där! Beräknad att komma den 4 November den dagen blir Emil bli 1,5 år. Skulle vara ett fint födelsedatum om han väljer att komma då 141104..<3

Det har verkligen blivit glest här mellan inläggen nu! Vi har haft en fantastiskt härlig julledighet Tomas har varit hemma med oss i drygt två veckor. Under dessa veckor har jag inte lagat mat speciellt många gånger! Mycket bjudningar och rester har det varit. Så härligt! :)

 

Hoppas ni har fått en bra början på 2014. Jag brukar ju göra någon slags sammanfattning av det gångna året i bilder men i samband med att jag installerade om datorn så tappade jag mitt photoshop.. riiiiiiiiiiiiiiktigt tråkigt! Måste köpa mig något nytt program. Vad brukar ni använda? Vill gärna ha PS men då jag letat har jag bara hittat det på abonemang för företagare. .. men är ju så tråkigt när man inte kan fixa sina bilder och snöra ihop i fina kollage. Har ju mestadels haft programmet för att ljusa upp bilder och dra lite i kontrasterna så de blir lite finare. ^^  Jag har då inte ens lagt över några bilder från jul & nyår till datorn än..

 

Så någon årsammanfattning i bilder blir det inte just nu iallafall.. men kan bara konstatera att 2013 har varit det bästa och häftigaste året hittills i mitt liv. Att bli mamma till en underbar son och att få se honom utvecklas för varje dag som går. Så häftigt <3

 

Nu tar han sig väldigt fort fram! Kryper över allt och ska ställa sig upp hela tiden tillochmed mot mina byxben sliter han sig upp. haha Tredje trappsteget har bestigits och tredje tanden är påväg upp. 8 månader gammal nu.. det går såå fort fram! Men än har han inte sovit en hel natt.. vanligtvis har vi minst 4 uppvaknande på natten. Men ibland bättre och ibland sämre.. Bäst går det när jag inte sover i samma rum har vi upptäckt då känner han inte lukten av mammabrösten. ;) Så jag tror faktiskt att knepet är att jag måste sluta amma. Då kommer vi nog alla få bättre nattsömn.. hoppas jag! 

 

Oj vilket spretigt inlägg detta blev. men skönt att få skriva av sig litegrann. Här har ni gullemannen!  

 

Vid den här tiden förra veckan hade Emil drabbats av sin första riktiga influensa! Fy usch och blä säger jag bara.. vad de var jobbigt se honom så sjuk! Vi misstänker att han smittades av sin far som tidigare under veckan hade feber och halsont och var riktigt hängig.. Tomas klagade vid hans 38 graders feber att han kände sig som en 70 åring. ;D Undrar hur stackars Emil kände sig då som fick över 40 graders feber. Lillhjärtat vårat. Natten mot lördag kräktes han två gånger i sängen, på morgon vaknade han med hög feber och lösmage. Den höga febern höll i sig trots febernedsättande.. det var som att läkemedel bara höll febern på "plats" så den it steg.. Fick ju höra på föräldrautbildningen dagen innan att man inte skulle ge dom febernedsättnade i första taget.. men det behövdes VERKLIGEN.. annars hade vi nog inte fått i honom någon mat. Han som annars hela tiden ska busa och aldrig kan sitta still låg helt utslagen i famnen. Obehagligt.

 

Natten mot söndag förra veckan var den absolut värsta natten för oss alla. Då vaknar han mitt i natten och han jämrar sig och "sjunger" värsta klagosången. Kokhet. Sen börjar han och rycka i hela kroppen men han förlorade aldrig medvetandet. Men FY både han och vi blev rädd.. så obehangligt. Vi förstod att de var feberkramper han fått. Något som dom också pratat på föräldrautbildningen om att man SKA söka vård första gången de händer. Jag ber Tomas gå ut med honom för att kyla ner honom och spola upp ett kallt bad samtidigt som jag ringer 1177. Dom tycker förståss att vi ska åka in med honom.. till PITEÅ. Sååå typiskt 1177.... För när vi kommer till Piteå börjar inte deras dsk läkare förrens kl 9.. vi är där kl 5. Men då hade Emil redan blivit bättre och fått en alvedon innan vi åkte in så vi beslutade oss för att åka hem igen och åka in om de skulle hända igen. Som tur var slapp vi det! Men nu vet vi och ni det att händer det något på HELG och KVÄLLAR är det alltid SUS som gäller för barn.

Redan på söndag kväll började han att piggna till och kunde för första gången på hela helgen sitta still en stund på golvet och intressera sig för en leksak. SKÖNT!

 

Men då måndag började kräkningarna om igen. SÅ jobbigt jag började nästan tro att han aldrig skulle bli frisk igen. ;) Men så pratade jag med Tomas syster Elin som är utbildad BVC SSK och har tre barn dessutom. Då berättade hon att barn ofta blir tillfälligt laktosintolleranta när magen slagits ut så där. Så vi testade majsvälling istället och skippa gröten... och sååå mycket bättre blev det kräkningarna försvann. Succesivt har vi nu igen under veckan ökat portionerna igen och börjat om med den vanliga maten och de har gått hur bra som helst. Så skönt! Nu har vi en glad sprallig kille här hemma igen som dessutom hunnit lära sig nya saker trots sjukdom. Den nya grejen är att vinka! Gullfjärten.  

 

 

Vad tiden går undan.. redan är det första advent! Veckan som varit har vi faktiskt mest varit hemmikring då de varit sådan förskäcklig halka. Man har knappt vågat ut med barnvagnen för att söva Emil under dagarna då de varit is och blåst här hemma.. TUR att Tomas vunnit sig ett par broddar som jag lånat av honom. Fungerar utmärkt!

 

I veckan kokade jag en laddning med mintkola till julbaket! Receptet finns här från då jag gjorde detta förra året. Rekommenderas verkligen! Grabbarna här i huset har redan lagt sig och sova... annorlunda att vara vaken alldeles ensam redan innan nio. haha kollade igenom tvtablån och tror faktiskt att jag ska se X-men ikväll.. har aldrig sett de filmerna men så såg vi Wolverine igår som hör till Xmen filmerna och den var faktiskt riktigt bra. :)

 

 

Nu har det varit vääldigt tyst här på bloggen länge! Jag har som inte bestämt mig för hur jag ska göra med bloggandet. Det är ju ruggigt kul att gå tillbaka och läsa gamla inlägg. Men jag är som kluven just över hur mycket man ska skriva och "lämna ut" sina nära och kära.. mestadels är de ju vår älskade lille Emil jag tänker på. Kanske man ska skaffa lösenord så man kan skriva mer personligt men samtidigt känns de också klurigt! Jag och Emil var ialla fall och hälsade på Hanna och Melissa idag! Riktigt kul att få träffa dem och äta hennes smarriga fika som hon förövrigt lovade att lägga ut receptet på. Hennes mysiga blogg hittar du här. De var faktiskt hon som fick mig att börja skriva de här inlägget! Emil och Melissa har varit på samma föräldraträffar redan från då dem bodde i våra magar. De är bara ca en månad dem mellan och vi gav idag samtycke till att de kunde bli ett par i framtiden. ;) hehe Här har ni snyggisarna..

 

 

Ni är ju endel som vet att vår lille glada grabb inte har sovit speciellt sammanhängande sen han föddes. Vaknat minst var tredje timme och på senaste tiden vaknade han nästan varje timme! Men se, nu har en liten tand kommit fram för ca en vecka sedan. Sömnen har blivit bättre sen jag börjat sova i ett annat sovrum så han inte längre kan leta efter mina boobies utan får mysa med pappa istället. Han har tillochmed sovit en hel natt (nästan, endast ett uppvak) tisdag natt! Helt fantastiskt! Meen Gaawh vad fort utvecklingen går.. Nu är han 6,5 månad och har redan börjat ställa sig upp efter lådraderna och tar sig snabbt framåt med sin ålande stil.. Idag har han faktiskt tagit sina första riktiga krypsteg så snart går de nog ännu snabbare här hemma! Grinden är monterad i trappen och sängen MÅSTE flyttas ner på den lägre nivån typ imorgon! Vad fort tiden går.. min lillabebis..

 

Vad säger ni ska jag börja om med bloggandet?

Gissa hur mycket bus dessa pojkar kommer hitta på?!  Emil & Hjalmar kommer nog bli bästa vänner! Skiljer bara tre månader dem emellan och det är bara ca 200 meter mellan gårdarna! BusEmil kunde ju inte vara still på en enda bild typ så alla blev suddiga..haha.

Galet tänk att i April tog vi följande bild..inte visste vi då att vi hade varsin liten grabb i magen! 

 

 

 

 

Idag har det varit fantastiskt fint väder..  vi har varit på en skön promenad med våra vänner Carolina och Hjalmar. :) 18 plus visade tempmätarn.. men på vägen hem från vidsel ikväll var det bara +1 .. burr! Efter promenaden passade jag och Emil på att ta lite höstbilder! Blev många riiiktigt fina. :D Imorgon blir lillkillen 5 månader och vaccination står på schemat.. ursch så jobbigt i mammahjärtat. Blir då iaf spännande se hur stor han blivit! Storlek 68 har faktiskt börjat passa ganska bra nu. Sköna lillhjärtat.. vad tiden går fort!

Åh bloggsuget har inte infunnit sig ännu. Tänkte faktiskt precis ta fram kameran för att visa upp er huset nu men då hade den slut ström! Hade visst glömt den på senast.. dessutom måste jag städa upp lite innan ni får se. Jag städade ju igår men då hade vi familjen Ohlson på besök.. och oj oj vad Millie stökade till de! ;D 

Eller så inte.. hon skötte sig exemplariskt lämnade bara lite dregel på golvet de är alla Emils grejer som är uspridda här och där leksaker och kläder. Inte så värt farligt men lär säkert hinna bli värre innan kameran har laddat färdigt. ;) 

 

Nu ligger de lilla monstret och sover.. smeknamnet pga hans nya monsterläten då han pratar! Jag sitter och funderar hit och dit kring barnvälsignelsen och vinterbäddningen i vagnen.. och kommer knappt någon vart!

 

Vi ska ha barnvälsignelse för Emil. Varken jag eller min make är speciellt bra planeringsmänniskor.. så därför har vi ännu inte hunnit ha någon välsignelse för honom. Nu på fredag blir han hela 5 månader gammal(!) och jag börjar känna att de är högtid att ta tag i planeringen så han inte hinner bli för tung och rädd för folk! Så nu sitter jag och goolgar för att hitta låtar och inspiration till detta.. inte de enklaste! Men ett mästerverk av Nicklas Hallman ska vi nog ha.. Har du något tips på någon fin sång?

 

 

 

Sen vad de gäller bäddningen.. i vinter kommer de bli aktuellt att byta till sittdelen på vagnen men tyvärr följde de inte med någon fotsäck till den.  Det är gode bra att ha mot vind och snö därför funderar jag på att köpa en sån (lär ju inte gå hitta i rätt färg då vagnen är från 2008). Men jag vill ju gärna ha en åkpåse också då den vi har nu är 30 år gammal och inte har några hål för selen... men det är de ju en djungel av åkpåsar! hejochhå.. fundera på en påse jag sett på blocket de är något familjeföretag i kalix som syr annars fundera jag även på en voksi eller bozz.. Jag får beslutsångest och kan inte köpa något.. Hur bäddar ni i vinter för era små?

Mysgrabben ligger i vagnen och sover. Vi har haft en ovanligt bra natt. Han somnade lite senare än vanligt vid ca nio och vaknade inte förrens efter 1 för att vilja äta.. sen vid igen vid 4 och sen ville han stiga upp vid 7. Normalt sett vaknar han ca 5-6 gånger under natten och gråter.. varav jag söver om honom genom att buffa lite på rumpan.. när de är möjligt, annars är de amning som gäller. De verkar ju vara lite sömnmedel i mjölken! ;) Ljuva småbarnsliv. ;) Kan den här "bra" natten kanske bero på att han fick i sig en halv banangrötstallrik igår kväll. Grymt kul i varje fall att han har börjat få smaka lite gröt och potatis. Han är ju så intresserad och verkar gilla de!
Jag har ändå inte varit speciellt trött.. man har väl nå superkrafter som mamma hehe.  Nu ska jag ta tag i städning här hemma så jag vågar visa upp vårat hus här på bloggen någon gång. ;)

Ser att jag har några trogna läsare som väntar på uppdatering! Blev en liten bloggpaus under semestern, men vi har de bara bra. Kommer snart lite bilder på vårt nya hem! Håll ut. ;)

 

 

 

Ger er som inte följer mig på instagram en liten tjuvtitt från köket. ;> Som ni kanske förstår är vi i mitt i flyttkaoset.. Städar och fixar och donar.. sååå sjukt mycket skit man hunnit samla på sig. Blir andra släpet till tippen imorgon.

Kommer fler bilder när detta är iordning!  :D

 

 

 

Lillgrabben våran har aldrig riktigt varit för att suga så mycket på napp, vilket är synd för dem kan man ju ge till tomten när de är dax att sluta.. dessvärre är de lite brutalt att göra de med tummen. 

 

Men.. titta så söt!  <3

 

 

 

Nu sover Emil så sött i vagnen ute.. så jag tänke passa på att blogga lite innan jag tar tag i städning här hemma! :)

Som sagt är bloggen ingen prioritet nu.. jag känner inte att jag har tid med den på samma sätt nu då man bara vill ta vara på stunden och njuta av att vara mamma. <3 Dessutom är vi snart i husbytar tider! Vi ska flytta till Tomas föräldrahem nu då svärföräldrarna byggt nytt hus nere vid vattnet. De är fortfarande mycket grejer kvar i huset men till veckan ska de vara ganska tömt så vi kan börja tapetsera och fixa! Huset är väldigt fräscht så de som "behöver" (vi vill) göras är att tapetsera och måla om lite så vi får det till vårt eget. Kikat mest på boråstapeter och hittat en hel del fina. Vi har tänkt ha mest neutrala färger så kan man ändra och ha färgklickar på kuddar och gardiner istället. Till sovrummet har vi inte riktigt bestämt vad vi ska ha för tapeter.. Har du nå tips på någon mysig tapet?

 

Flytten känns mestadels jobbig just nu med en liten fisunge,.. då man säkerligen inte kommer kunna hjälpa till så mycket som man vill ^^, Men jag tror att de kommer bli riktigt bra.

 

 

Som sagt.. Emil var DAT positiv. Det beror på att vi hade olika rhesusfaktor. Jag som är Rh-negativ hade i slutet av graviditeten bildat antikroppar mot Emils blod eftersom han var Rh-positiv. hmm..för alla ni som inte arbetar inom vården ska jag ta de här från början.. här är lite information från 1177 hemsida

 

Blodet innehåller röda blodkroppar. De kan se lite olika ut hos olika människor, och därför finns en indelning i de olika blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll). Dessutom är blodgruppen antingen Rh-positiv, som är vanligast, eller Rh-negativ. Om man är gravid med ett foster som har Rh-positiv blodgrupp och man själv har Rh-negativ blodgrupp kan man bilda antikroppar mot fostrets blod, om överföring av blod sker mellan en själv och fostret. Det kan vara riskfyllt för fostret. Det är ovanligt att det händer, men ibland kan små mängder av fostrets blod passera över till kvinnan. Det kan ske i samband med förlossningen eller om man till exempel gör ett fostervattenprov. Det är bara om man är Rh-negativ och bär ett Rh-positivt foster som man kan bilda sådana antikroppar.

 

Om blodet överförs i samband med förlossningen spelar det ingen roll för det barn som just har fötts. Om man blir gravid igen kan däremot nästa barn angripas av antikropparna och bli allvarligt sjukt. Om man är Rh-negativ och har fött barn testas därför alltid barnets blodgrupp direkt efter förlossningen genom provtagning av navelsträngsblodet. Om barnet är Rh-positivt får man en spruta med det förebyggande läkemedlet.

 

När dem tog blodprovet från navelsträngen gjordes ett DAT  (Direkt antiglobulin test), de visade på att antikroppar var bundna till de röda blodkroppar. Dessa antikroppar attackerar och förstör bebisens röda blodkroppar, vilket ledde till gulsot i Emils fall. När de röda blodkropparna bryts ner bildas ett ämne som heter bilirubin och det är de ämnet som skapar gulheten i huden.

 

När bilirubin går ut i blodet därför att levern inte bryter ner det tillräckligt snabbt ger det upphov till en gul hudton. Om ditt barn ser väldigt gult ut kommer man att ta prov för att mäta hur mycket bilirubin som finns i blodet. Om bilirubinvärdet är mycket högt, kan det leda till allvarliga skador på nervsystemet.

 

Nyföddhetsgulsot är mycket vanligt och går normalt över av sig själv utan behandling, men det är viktigt att bebisen mår bra, är pigg och äter bra. Direkt när vi kom över på BB hade dom svar på att Emil var DAT-postiv och därför besluta dom från en gång att han skulle få stödmatning med ersättning var tredje timme. Eftersom bilirubinämnena i blodet lämnar kroppen främst genom urin och avföring men även genom solning i dagsljus. Från början matades han med en liten kopp för han var så svag på att suga sen övergick dem till nappflaska. 10 ml/mat tillfälle första dagen.. 20 ml/var tredje timme andra dagen och 30ml/per tillfälle tredje dagen osv. Som ni kanske vet har bebisar inte större magsäckar än så från början.. Vilket gjorde att han blev mätt och ville inte ta bröstet. Innan varje matningstillfälle prövade jag att amma honom.. ofta gick de inte alls.. han blev bara arg och skrek. Eftersom mjölken ännu inte runnit till.. han blev så otålig när han inte var van att behöva jobba för maten, den skulle ju bara rinna in i munnen. ;> Men jag ville verkligen amma honom så vid varje matningstillfälle pumpade jag för att stimulera så att mjölken skulle komma igång. Såå jag förstod ju varför han blev frusterad.. kom ju inte mycket mjölk från början.

 

Vi var på BB i 6 dagar..under hela den tiden fick vår lilla grabb stödmatning och de tog blodprov varje dag för att hålla koll på bilirubinvärdet. Värdet gick lite upp och ner.. men han låg under solningsgränsen. Jag fascinerades av hur duktiga barmorskorna var på att ta proverna.. sticka i hans små små vener på handen. Emil var så lugn och duktig när som stack honom.. kan ju bero på sockerlösningen han fick... haha. När bilirubinvärdet äntligen stabiliserats fick vi "tillstånd" att åka hem. SÅÅ SKÖNT men i bakhuvudet var jag ändå orolig för hur de skulle fungera hemma med amningen. De hade i alla fall blivit mycket bättre efter dag 4 då mjölken runnit till. De flesta av personalen tyckte jag mycket bra om men jag upplever att de gav SÅÅÅ olika råd. "Du kan göra så här för att han ska suga bättre.. sen kommer nästa och säger att du absolut inte ska göra så"...;) Tur man ändå är trygg och kan ta de vara på de bästa råden som fungerar och lämna de andra.

 

En natt jobbade en riiiktig babushka.. hon hade många olika åsikter om saker och ting. Man skulle bland annat absolut inte ge barnet napp.. dom får bara fula tänder och måste ha tanställning utav de.. soo you know ;) under hennes 36 år som barnmorska hade hon aldrig rekomenderat napp! Men hon hade ändå lite roliga kommentarer... Tänk på ryskbrytning "Idag dina bröst är som plättar... imorgon dom vara som bomber!!" ;D De hade hon ju rätt i.. haha. Det är sååå skönt att amningen fungerar bra nu. Börja fungera hur bra som helst då vi kom hem så Emil har bara fått ersättning några gånger första veckan och nu helammar jag honom. Han växer och frodas.. på en månaders besöket på BVC vägde han 4250g och var 56 cm lång. Stor killen har börja få kinder och veck. ;D Såå fantiskt och mysigt detta nya liv är! Han är söt även då han skriker..<3